Vimsa har flyttat till Norrland

vimsa_huv_2y
Vimsa bor numera i Norrland sedan en månad tillbaka. Det är väldigt jobbigt att omplacera en hund och det är nog därför jag inte orkat skriva om det offentligt ännu men nu kommer det!

Vimsa är lite känslig i sociala situationer, hon litar inte helt på främmande hundar och människor. Hundar skäller hon på för att hålla dem borta och även ”oberäkneliga” människor (såsom bärplockare eller joggare i VÅR skog, hallå?!) har blivit utskällda. Folk som hälsat på henne märkte nog inte ens att hon var osäker eftersom hon försökte vrida ut och in på sig själv för att verkligen få folk att förstå hur mkt de måste tycka om henne.

Hon har dessutom väldigt lätt för att gå upp i stress och till slut började jag misstänka att de ryggproblem hon haft av och till senaste året kommer sig av att hon spänner sig så mkt i obehagliga situationer (hon rör sig med krum rygg och korta steg). För Vimsa är tävlingsmiljö väldigt jobbig och det är jobbigt för henne att ha främmande personer på besök hemma. Vänner och deras hundar gick bra, då kunde hon lugnt slappna av i soffan men inte med nya bekantskaper.

Tränade man med Vimsa ensam t.ex. i motionsspår för att träna på möten med joggare och främmande hundar, märkte man hur mkt lättare hon hade att hantera situationer. Hon läser snabbt av och söker stöd av sin omgivning och tyvärr snarare stjälpte än hjälpte det då att hon hade med sig Trubbel och taxarna på promenad. Fler än jag trodde att Vimsa skulle passa bättre som ensam hund än som del i en flock.

Mitt liv som uppfödare, tävlande och instruktör passade helt enkelt inte ihop med det liv jag kände att hon behövde så i augusti bestämde jag mig för att börja leta ett nytt hem.
Eftersom Vimsa är samägd med Carina (som har Trubbels bror Terror och Trassels syster Häxa) ringde jag och berättade om mina planer och om min vision av ett ”perfekt” hem till Vimsa och plötsligt avbryter Carina mig och säger: ”Du, jag ska fråga min syster om hon vill ta Vimsa.” Och när Carina berättade om sin syster Ylva som bor i en stuga i skogen, nära en sjö, älskar att gå långpromenader och träna hund och nosarbete men vill inte tävla, intresserad av rehab och massage, har ingen annan hund och inga barn som kan dra hem kompisar… för mig lät det som det ideala Vimsa-hemmet och det blev lite av en chock för mig eftersom jag trodde att det skulle ta lång tid att hitta nytt hem till henne.

Efter några samtal blev det bestämt att Ylva skulle ta Vimsa på prov den 21 september eftersom SM i rallylydnad ändå skulle gå i Sundsvall, ca 10 mil från Ånge där Ylva och även Carina bor.
Jag vet inte vad det är med mig och omplacering av tollartikar vid mästerskap, Trassel provade att bo hos Elin på Lydnads SM 2012 (och OJ,vad det gick dåligt, grät hela helgen) så nu var jag lite nervös för hur det skulle gå för mig på Rally SM med ytterligare en omplacering. Som tur var bestämde vi att Vimsa skulle hämtas på söndagen, efter tävlingen. Det hjälpte nog, vi kunde gosa med Vimsa på hotellrummet och grät inte alls förrän hon åkte med Ylva hem. Det var jobbigt att gå runt med rödgråtna ögon på tävlingsområdet men hoppas inte så många märkte det, de får väl tro att det var för att vi inte vann. 😉

Precis som magkänslan sa mig har Vimsa fått ett perfekt nytt hem! Ylva och hon har klickat omedelbart och hon har redan blivit en lugnare individ sedan hon flyttade! Hon är otroligt lättlärd även för att vara tollare, lugn och smidig hemma, är helt genomsnäll, har massor av humor och världens keligaste hund. Nu sedan hon flyttade har hon börjat sova under täcket, det gjorde hon aldrig hos oss… ❤ Hon kanske passar på nu när hon inte har konkurrens av taxarna. 😉

Här hemma har vi oxå märkt stor skillnad, trodde det var mest i bilen och vid hundmöten som de märkte av Vimsas energi men det är överallt, det är ett helt annat lugn i flocken.

Jag är så glad och tacksam för den tid jag fick med både Trassel och Vimsa men jag hoppas verkligen att jag aldrig behöver omplacera en hund igen. För även om det blir vinst för alla parter när de flyttar är sorgearbetet lite likt när en hund går bort för mig. Otroligt jobbigt.
Misstänker att det är därför det tagit tid innan jag gått från tanke till att ta steget att omplacera Vimsa. För även med facit på Trassels otroligt lyckade omplacering minns jag tyvärr även hur ont det gjorde och bara tanken på att göra om det skrämde mig.
Som med allt sorgarbete är det ena aldrig det andra likt. Nu hade jag mycket längre tid att förbereda mig på tanken att hon skulle flytta, jag har funderat på det under lång tid och låtit beslutet mogna under sommaren och det hjälpte mig nog en hel del. Men det går upp och ner, ibland går det bra att berätta om flytten medan det ibland dyker upp sorg mitt i samtalet.

Jag är så glad över att ödet slumpade sig att det blev Ylva och Vimsa! Kan inte tänka mig en bättre ägare till Vimsa än lugna, trygga Ylva. Hon har gått hundkuratorutbildningen på Hundens Hus i Sthlm bara några år efter att jag gick deras hundinstruktörsutbildning och hon har tränat och tävlat stora hundar tidigare (rottisar senast) men känner själv sedan många år tillbaka att tävling inte är för henne. Lika säker som jag är på att Ylva är rätt för Vimsa känner jag att Vimsa är helt rätt nu för Ylva… ❤ :’)
Och såklart är jag extra glad över att Ylva är Carinas syster, det känns faktiskt som att Vimsa stannar i familjen!

vimsa_2y

2013-08-02_vimsa1

130630_vimsa1

120206_vinna1

Annonser

4 svar till “Vimsa har flyttat till Norrland

  1. Det är obeskrivligt svårt att omplacera en familjemedlem, vad skönt att ni hittat ett sånt perfekt hem 🙂

  2. Helt klart en jobbig grej att tänka och framförallt genomföra. Fast när ens underbara vän inte tycks fungera i flocken pga olika saker och blir till stress så mår de ju inte heller bra. I ditt fall blir man glad att läsa om hur bra hon mår med livet hos nya matten. Hon finns och lever livet och njuter. Därmed sagt att saknaden inte finns. Men en tröst i saknaden ❤ Kram Malin

  3. Ucsh vad jobbigt för dig, det är så himla svårt når man gör en omplacering. Skönt för dig att att hon fortf finns inom familjen 🙂

  4. En både sorglig och lycklig historia, tycks det. Klokt och modigt att se att det inte fungerar så bra, men svårt och smärtsamt. Så tomt och konstigt för er, så fantastiskt mysigt för Vimsas nya matte. Jag önskar alla allt gott! ❤️

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s